MÅLA

När någon väljer en bild från min butik har beställaren alltid med en längtan efter en viss känsla i ett hem. Bilder förmedlar uttryck – är något. De kan vara som en brosch på väggen, en uppmuntran eller kanske en bön… Vissa av mina bilder har blivit som en sorts sängikoner…. Jag kallar dem  för det är väldigt många som beställt dem till sig själva som en sorts trygghetsbilder… Något att lägga sig vid innan ögonen stängs..

Egentligen är den tanken för stor för mig …  Att min bild får så stort utrymme i någon annans bo! Vid en soffa, över ett matbord eller till och med i sängkammaren.

Sen finns den dom som köper bilderna och ger varandra… Tänk det… bara det är förunderligt….. Någon ger min skapelse i gåva till sin kärlek …

Det är otroligt enormt….

Jag hittar inte på några bilder… de bryter sig ut och jag har inte nån särskild insats i det hela mer än att mina händer är redskap för något annat. Det är livet  som målar dem, inte jag.

Sen börjar ett stort hantverk för att måla och sälja mina Digigrapier och det är en hisnande ära att de kommer till någons bo. För det gör de alltid.

De är dyra och fyrkantiga, sköra och oföränderliga. Någon väljer exakt den bilden för att bo med den….

”Dom Sover Genom Vintern – Drömmer Tätt i Tö – Sussar Väldigt Nära  – Herr Älskling o Hans Mö

– Famnar Ack Så Kära – O Liv o Littanlull – I Vinteridets Hjärta – Spira Kärleksgull.”

Bilden är med i boken från Bulgarien jag gav ut 2013 ”att klä sig i ett folks andedräkt”

Bilder innefattar många moment innan de postas och kommer fram.

Jag arbetar i min tryckmäster Leif O Pehrsons studio i Motala. Att vara hos Leif är alltid lyckodagar. Varenda färg har ett namn, varje brytning, nyans eller linje uttalas.

När vi tar paus sitter vi i den långa kökssoffan och långa snirklande samtal med fru Annika tar vid.  Jag tycker om alla deras tavlor på väggarna i köket – alla skulpturer och vackra detaljer – det andas liv och uppskattning. Annika tipsar mig alltid om vackra radioprogram jag kan lyssna på när jag kör iväg. Jag är verkligen lycklig att ha fått dem som vänner och kollegor.

Allt jag skapat görs med väldigt själen på vid gavel. Att sen sätta verk i produktion kan vara hårt för sinnet.  Det är lätt att bilder huggs i bitar längs vägen från ax till limpa..

Men inte hos Leif och Annika, där är det mjukt, glatt och intensivt. Det är viktigt att trivas när man arbetar. Annars är det verkligen ingen idé.

Att skapa är en konstig grej i sig… att leva av det ännu konstigare…

Leif är världens skickligaste och kreativaste tryckare. Var gång jag lämnat är jag full av kunskap. Små anekdoter från gamla tidens tryckpressar med små utvikningar om hur man kan göra istället. Jag vill bara arbeta med dem jag trivs med.

Varenda millimeter av en bild är så känsligt framställd från första sekund till de postas.

Alltså hela vägen även i tryckstudion… Det är ljus som måste kalibreras, väl valda ark där färger mättas eller justeras. Bilder numreras, stämplas, fixeras och pressas. Sen rullas de in i stafetter. Ett ord jag inte hade en aning om.

Stafetter… det är det professionella ordet för fraktbar rulle med innehåll.

Annika brukar hjälpa mig så rätt bild hamnar i rätt rulle med rätt beställares adress på… Bara det.. att skriva siffror rätt och att beställarna fyllt i sina uppgifter korrekt. Det tar oändligt lång tid.. Sen ska det postas, vägas och faktureras.. och redovisas…

Egentligen är det för många moment…