Artist in residence – Sinnet

Art Performance

Sinnet & handen – en improvisation om att skapa av Malin Skinnar under vistelse som Artist in Residence i K-Ringens kulturverkstad. Se filmen.

Varje penseldrag bor inuti kroppen – rör sig inuti nervsystemet.

Det är närmast intimt att se någons penseldrag, någons broderi eller hammarslag; det är hjärtats dagar. Det är det som blir liv när vi lägger en stund intill nästa.

Det är varje dag som blir till en väv när vi lägger en stund intill nästa. När vi lägger hopp intill tron på morgondagen. Men många vaknar och orkar inte tänka – orkar inte veta vad morgondagen skall innehålla.

Vi syr, vi målar – vi snickrar och bygger. Vi kan det vi människor för vi är skapta för just skapelsens ögonblick. Hela livet blir en vision om fortsättningen, en träkloss intill nästa, ett stygn, en planta, ett frö en kapsel, en lapp.

– Det är det som är kultur – det är människans bröd och potatis – det som sker var dag utan att vi vet vad det är som egentligen händer.

Det som växer – som lyfts sakta framåt – det som blir på nytt – om igen och igen.

Jag tog en sax och började klippa i de gamla drömmarna, dom som var sedan länge passerade. Jag stod inte ut med mina målningar; jag fotograferade dom, jag tryckte dom, jag omskapade dom till ett nytt rike och satte ihop dom på ett helt nytt sätt.

Jag klippte former större än tanken och klippte världar mindre än allt det som jag inte vet ens hur jag ska kunna nå.

Att måla tar oerhört lång tid.

Jag hade inga dygn när jag skapade – jag kunde vara vaken dygnen om; trettiosex timmar i sträck… Jag bara…. skapade och skapade och skapade…

Jag bodde i skogen – med vildsvin, dovhjort, kronhjort och falk. På ängar med spanande örn och små små, små, möss kilandes över trappen.

Jag målade… jag målade stora världar – jag målade små världar, och jag grät över dom som jag saknade. – Över honom….

-Allt det… alla dom dagarna, eken i tystnad, nätterna i kärlek, fåglarna och örnarna finns i vartenda penseldrag, i var streck, rasp och färgsjok.

Varenda hopp av liv ryms i själens blod och märg – finns i varenda penseldrags färg…… Och så kommer nån och frågar vad tavlan kostar…. och hela själen en bara rostar.

– Passar den till din soffa .

– Min själ?

– Vad kan den kosta?

Men då kom jag på det!

– Jag klipper sönder allt… fotar närbilder och trär om mitt liv på nya trådar…

– Min vän fotografen plåtade tavla på tavla och vi gjorde stora tryck med dom vackraste färger på tunga ark – och jag trädde om livet på nytt, skyddad av mellanrummens processer.

– Det man gör med sina händer; om man sågar knådar eller klipper – det blir perfekt! Så i lugnet av klippandet kunde jag omstarta mitt utåtriktade målande på nytt

För människan är en urtidsvarelse som har levt sen 65 millioner år.

-Inte som oss själva med frisyrer och skor – men som en organism som har blivit en annan som har fått näsborrar, lungor och två ögon och mun i mitten… glasiga tår och långt fint hår….

Men vi blir på samma sätt allihopa – tills vi slokar.

Det vi skapar med fingrar och själ – blir verkligheten! Det blir liv, det blir kärlek, det blir gräl, det blir hopp, det blir tro – det blir du och jag… och det är ganska så nog.