SNI och fantasi – det onyttiga betyder allt i kris

Tänker på fångläger.. vad har man tillslut?

– Fantasin, säger de som överlevt. Berättelserna som drar en framåt. En immateriell värld som i ett fungerande samhälle kanske inte verkar så nyttiga.. men i kris betyder allt.

– Alltså jag är gravallvarlig. I allt jag gör. Men när jag ska fylla i SNI-kod för momsregistrering på skatteverket – då känns det som om jag är en felande länk… barnsligt blandad och knycklig.

Men det stämmer inte – jag är extremt målinriktad och fast beslutsam. Har mission och fokus och som en carterpiller vandrande mot mitt mål… att få berätta. Jag menar med svidande djupt varendaste ord.

Man kan stå där med hundra maskiner men synvene å sist så faller de flesta av pinn med brustna drömmar.. Den lilla kärleken, den som vi ylar om vi konstnärer av drömskt rang – den lilla sångens kraft som kan glädja och söva.

Krumelurer på stenar – fingrar mot iPadens glasskiva – detta är faktiskt hårdvaluta fast vi kreatörer blir utfattiga…

Tänker på fångläger.. vad har man tillslut?

– Fantasin, säger de som överlevt. Berättelserna som drar en framåt. En immateriell värld som i ett fungerande samhälle kanske inte verkar så nyttiga.. men i kris betyder allt.

Nu när jag inordnar mitt skapande redovisningens labyrinter igen så är jag egentligen ingen.. eller för mycket.

Man kan inte vara berättare, konstnär, målare, föreläsare, artist, bokutgivare, illustratör,husbilsberättare och entreprenör och samtidigt hinna fylla i och administrera sina momskoder själv.

Momskoderna känns som en galen saga… rum efter rum blir hundratals frågor med dörrar som leder mot stup eller himlar.

– Nä jag säljer inte gummiband.

– Vem anlitar dig?

– Den som berörs av mina berättelser.

– Talbok eller?

– Nä, bild, film, text, saga, målning, föredrag, scenberättelse, bildspel, guidning, bok … information, livemålning, landart, podcast … bygger världar.

– Hm …

Jag borde ringa riksorganisationer för artister men som autodidakt och egenutgivare får man inte vara där heller…

Man ska vara statligt godkänd och helst anställningsbar…

– Vad var du sa du? Kanske 90. 010 och 90.030 kunde passa… och lite 18.122 och 58.110 eller nöj dig människa.. bliv vid din läst. Kan du inte bara göra akrylmålningar…

– Nä. Jag gör digitala kollage av analoga strukturer sen producerar jag böcker och scenshower med workshop.

– Va?

Det finns ingen kod för multiskapande entreprenör och de gamla kulturorganisationerna är inte byggda för entreprenörer. Det som utges under egen flagg är nada… Ordet berättare finns inte. Nätet är nästan osynligt…

– Äh det är bara å köra säger den vise som fått snurr.. Fråga inte så mycket .. jobba på bara, strunta i va de säger det e bara strunt…

Varför säger alla så?

– Jag fastnar i koder och inloggningar.

Har antecknat SNI-kodernas momsindelningar sida upp och sida ned… Börjar se ett mönster… men fattar ej systemet. Förstår verkligen att småföretagarorganisationer agerar..

Det måste gå lättare starta och verka.. vem ska annars ta risker och våga? Samhällen bygger inte bara på förvaltning några måste baxa oss vidare… oavsett resultat.

Någon måste våga odla det ingen frågat efter.

Jag är konstnär med digitalt ritbord och analoga strukturer. Jag livemålar med telefonen på improviserad storscen med dj, ljusdesigner och folksångerska. Det är konst så det smattrar. Bilderna kan jag sen trycka. Men då omvandlas det till okonst.

Hur kan pensel på fabrikspressat papper med köpta pigment o och förtecknad blyerts vara mera konst än mitt målat via ipadens glas-skiva med bara fingret?

Försöker fatta.. 0% på akryl men 25% på digitalt handmålad.

Skatteinformatören berättare vidare fast nu om mina frilansreportage; ”för att kunna fakturera tidningar rätt ska man teckna två momssatser.. en för text och en annan för foto… Bild 25%, text 6%… Och avdrag kopplade till dessa måste stå i relevans till utgift och inkomst”

Som fett och energi.. heder o samvete, ond och god.. Skatt är filosofi.

– Varför är bilden högre beskattad än texten? Jag bearbetar den multum i maskinen.. tar lika lång tid som i labb… Jag väljer motiv med samma intensitet som målad rörelse. Och texten? Jag kunde masskopierat googel som många content-skribenter gör och langat ut mängder av ord utan kärna. Tidningar är fulla med omformulerande kopior… Men texten har 6% moms! Inte konstigt att det är svårt att få betalt för innehåll i tidningsvärlden med verkligehtsrelaterade reflektioner. De tjänar på att puttra bokstäver utan innehåll….

– Av lag skall landet byggas.. men är detta lätt för er andra?

– Av kreativitet kan samhällen utvecklas… eller?

Entreprenörer inom alla genre skulle kunna skapa allt möjligt som man inte förut tänkt kunde vara möjligt… är det för krångligt där floder väller fram tar den sig andra vägar… Så funkar liv.

En del samhällsbyggare tror att summan av jobbkardemumman är konstant. Att bara en jobb och momspott finns att ösa ur. Men utveckling leder till fler behov och nya tjänster kan komma i anspråk. Känns som om systemet är skapat ur vakumanalys av samhället.- Håll ute, håll borta, håll fast….

Jag säger inte att jag inte vill betala skolor och vägar.. Det är självklart i en civilisation. Jag bara fattar inte hur man ska hinna göra rätt och samtidigt skapa, sälja och leverera och vara ny…

Står i gränsland.

Det är tullverket förresten som beslutar vad som är konst. Visste ni det?

Funderar på det. Ser en liten gubbe i uniform granskade ett ljudverk…konst eller inte konst…. De beslutade att dansband hör till nöjets estrader med 25% moms på det.

– Gud må förlåta mig somliga rader .. men maten måste på bordet.

Det som kan tittas på är generellt artistiskt… sa skatteinformatören

Jag är inte nöje. Jag är artist och producent, scenisk framställare med rätten att sätta er i gråt…6% eller momsfritt. – Cry baby cry…

Så.. mina analoga kollage förädlade via i iPad är 25 % moms på för jag att tecknar via en maskin… Hade jag brukat pensel och maskinframställt pigment med giftiga bindemedel är det 6%…. Jag har aldrig varit närmre handens kraft än nu.

– iPaden glasskiva är som drejskiva för färg… och helt integrerad i mitt konstnärliga blodomlopp…Precis som tangenterna på mac för poesi och pianots för symfoni.

Mitt livemålade på scen via telefonen är bara maskinellt fast jag målade så svetten brann och människor grät…

Men en elgitarrist är iallafall konstnär fast hen spelar på elektrifierade strängar…

Är man artist om man sjunger i en mikrofon? En elektrifiering av rösten, en maskinomvandling av stämman?

Jag säger inte att jag klagar. Jag bara ylar…

Vill göra rätt och agera som en kreativ entreprenör.. men det känns som om vi byggt upp en lek med människors tid.. En patiens som ska gå jämnt upp för sakens skull…statens.

Jag bara undrar.. hur ska man klara sälja sig själv och redovisa rätt, fakturera korrekt och bokföra rakt utan att gå i taket… Varför har vi så många momssatser? Vem betalar för den utredningstiden?

Och det är svårt att göra rätt hur man än försöker. Ingen av mina kollegor verkar fatta.

Tänkte; ok jag struntar i att vara konstnär och tar 25% på allt rakt av.. men det får jag inte.. är jag konstnär och framställer ett fritt verk konstnärligt är det momsfritt vad jag än säger….

Fast då får jag inte dra av omkostnader… Hur ska jag hinna ha kontroll på alla dessa momssatser och ändå agera på min marknad.

Om detta är svårt för mig med företagare i familjen och svenska som modersmål och dator i fickan.. hur skulle det då funka att nånsin starta företag i Sverige som nykommen.

Skatteverket är dock bra om man skriver och ber dem ringa. Skattecoacher besvarar omsorgsfullt och pedagogiskt mina haranger av frågor. Säger att vad jag än tycker så gäller det att hålla isär åsikt med fakta. Lagen är tolkad och svaret givet. – Holahopp.

Men det är alldeles för svårt att börja…

I jul kommer mina fakturor… hav förbarmande ni som beställer mina verk och berättelser …

Med hjärtan och krumelurer kommer de sändas…. och jag kommer betala multum för att bara komma på den administrativa banan utan fel…

Jag kommer även orka skapa, sälja, tåla kritik, stå med lager, inventera, posta, reklamera, fakturera, deklarera och momsregistrera… träna, gå promenad, sova, måla, skapa, söka uppdragsgivare, tänka, skapa, leverera, satsa, sälja, presentera, kritiseras, momsregistrera, göra fel, betala för hjälp, göra fel ändå och fortsätta.

Och jag kommer störa släkt och vänner med räknefrågor och bokföringspanik utan ersättning och posta er ting ni måste öppna och sända åter…. iiiii… utan ersättning.

Men avsikten är att göra rätt.

Någon nämde att samhällen som är byggda på att misstag kriminaliseras får medborgare som bara kämpar för att göra rätt istället för sitt bästa.. Att de skapar stopp och inaktivitet eftersom denna byråkrati skapar rädshågen kultur där den inaktive som sitter still i båten klarar sig längst….