Kalevala – performing arts -Finland
Video art and Live Painting – Malin Skinnar – Voice Art – Sirkka Kosonen – Electro Acoustic Art – Alejandro Olarte
MORE AND MOST
Sirkka Kosonen’s vocal improvisation meets and interacts with Alejandro Olarte’s electro-acoustic music and Live Paintings with the Video Artist Malin Skinnar.
Three improvisation artists from Finland, Colombia and Sweden, living in Tallinn and Helsinki.
Pictures from the show More and Most at Globe Art Point Performance Series at Espoo City Theatre, Finland.
Kalevala Video Art by Malin Skinnar
Video Art
Jag blir så oerhört inspirerad när jag skapar med konstnärer i grannlandet. Det verkar vara som om alla i Finland, ditflyttade eller boende sen generationer, har lust att verkligen skapa.
Det passar hela mitt nervsystem. Ja allt i mig, revben, fötter och ögon och.
Jag älskar improvisationer och sekundens ingivelser och jag förtrollas helt av Kalevalas karga urberättelser.
Här är bilder från min konstvideo med Sirkka Kosonen och Alejandro Olarte.
Tusen tack alla fantastiska medverkande kroppskonstnärer i mina filmer. Ni har kravlat, frusit och svettats; Karin Svensson, E.S.P, Daniel R Andersson och J. Lundström
Foton är mina från föreställningen. Den 55 minuter långa konstfilmen ligger bakom scenen som en 6×8 meter stor backdrop i det svarta rummet.
Alejandros ljud dånade och sög oss in i Sirkkas Runosånger.
Folkdikt och runor
Runorna i den finska folkdiktningen är episka skildringar av folk och fä, hjältar och magiska väsendens kamp för varandet.
Runornas verser är komplicerade för den som inte hittar in. De är dock perfekta när man kliver ombord i verskonsten.
Runorna har gått från mun till mun och bibehållit en ålderdomlig ton in i våra dagar.
Efter att de nedtecknats har det dryftats om var de hör hemma och vem som har rätt. Mende som skapar struntar i gränser. Konst är flygande och vild även om det benämns som ett nationalepos.
Improvisationens frihet är viktig, annars dör kraften i legenderna; vibrationen, nerven. Improvisation skapar utveckling och förgreningar… liv.
Kanske fungerar runorna över generationer för att skelettet i versformen binder minnet med alliterationer och upprepande av berättelsen i flera versrader.
Precis som äkta berättarmattor alltid måste vävas starka för att få med sig lyssnarna på vindlande vägar så görs det i Runosångerna.
Det som berättas sägs alltid en gång, sen ännu en gång men på ett annat vis, för att slutligen komma igen som en påminnelse.
Skapandet
Mina kreativa vänner i Finland skapar ofta ur Kalevalas källor.
Jag har märkt att konstnärerna här de rör sig fritt mellan konstformer på ett annorlunda sätt än i Sverige och Danmark.Friare, roligare och mycket mer experimentellt öppet. Fokus är viktigt, det konstnärliga greppet och kunnandet, men artisterna tar sats och vågar falla.
Kanske inte så konstigt för musikstudenterna på Sibeliusakademin i Helsingfors peppas att framföra folkkonsterna med egen nerv.
Allt kan få ske – det kan vara luftigt sökande eller instensivt som more and most.
Och alla ska kunna sin runa för att sen omforma henne till egen vers.
Det märks förresten på mycket som skapas i österland; att improvisationen är en självklar del av livet och därmed konsten.
En stundens gåva och välkommen talang som ges utrymme från starten samtidigt som kunskapen om källan till verken noga eftersöks.
Även rösterna är fylligare här. Inte bara på scenerna utan i folkkör och hemmasång.
– Varför? Kvinnor nyttjar bröstklanger som få kan behärska i Sverige. Samma med de finska gråterskesångerna. Varsamma, öppet snyftande till vilda hulkningar.
Funderat massor på detta. Hur en skogsgräns kunde skilja kulturella uttryck åt så starkt.
Tror egentligen Skandinavien haft samma uttryckslustar men att elektricitet och välfärd slätat till Svennekulturen till friserade slagdängor utan fysisk nerv.
Skogarna var djupa här med… avstånden oändliga och ensamheten stor…..
– Inte kan man nynna om en bortsprungen ko hela vintern.
Min sång är vacker – min själ flyger i olika riktningar
Kalevala är Finlands stolthet och handlar om en lång kamp mellan folk och hjältar i Kalevala och Pohjola. Ett sjunget berättarepos som härrör ur bygderna kring Karelen och Östra Finland. De sammanställdes i slutet av 1800-talet till ett poetiskt verk med femtio sånger.
Någon sa mig att det finns 22 795 versrader att ösa skatter ur. Och jag känner en sångerska som kan sjunga dem oavbrutet i dagarna tre … i dagarna tre….
Marjatta gick till skogen
Elias Lönnrot – ordfångare
Elias Lönnrot som verkade under större delen av 1800-talet reste runt som forskare och folkbildare i Savolax, Lappland och flera ställen i Karelen, bland annat Vitahavskarelen, Kola, Archangelsk och Olonets-Karelen.
Han var läkare med och reporter.
Vilket värv och sån kraft. Tänk att få vara i hans huvud.
Han samlade många versen som han slutligen redigerade samman till en begriplig handling. Lönnrot var noga med att inte lägga till och dra i från sägs det men för att det skulle fungera så gjorde han vissa bryggor.
Lönnrots resor tog honom också till Ingermanland och Estland. Estlands epos har samma rötter som Kalevala och kallas Kalevipoeg.
Ord föds nock i ensamhet med lever vidare i rörelse.
Handel och människans nyfikenhet har närt legenderna som utan polering blir köttigt kraftfulla stommar att tråckla tanken runt då vardagens slit och armod slog ned de flesta utan fantasi.
Jag fascineras så av berättelsers och sångers inneboende kraft och tänker på oss idag. Vilket sug vi har efter Youtube, TV och social media.
Det var inte länge sen varenda hantverkare visslade hela arier på sitt skift och sång var mans egen Spotify.
Elen avslutade versandet och nödrimmandet…. Välfärdens pris…
Tur överslipade produktioner gått i graven med vild media och alla kan göra egna kanaler.
Om än de flesta konsumerar aktionfilm och glamour med pompa och ståt så föds det varje dag en Youtuber med bångstyrig energi….
Jag, Alejandro och Sirkka är alla tre improvisatörer. Att skapa ett scenverk tillsammans är som att flyga. Man står beredd och kastar sig ut .. och sen in i varandra, igenom och vidare.
Alejandro Olarte’s electro-acoustic artist
Kalevala Video Art Malin Skinnar, singer Sirkka Kosonen
Live Painting Malin Skinnar, Performance Sirkka Kosonen This photo by Minna Keso http://minnakeso.fi
Cultural Heritage
The city Kuhmo has been approved to a list of UNESCO literature cities in november 2019 and now has a title of UNESCO literature city. Visit Kuhmo and get inspired.
I am deeply inspired by Kalevala , the finnish national epic.
Its not one, its many, many rhymes with branches out of a storytelling treasure from the northern lake lands of Finland and its surroundings.
Kalevala, the Finnish national epic compiled from old Finnish ballads, lyrical songs, and incantations that were a part of Finnish oral tradition.
Det sägs att Kalevala hör till en av världslitteraturens mest folkliga epos då verserna kommer från berättarna själva. Jag skulle velat vara med. Tänk att fått sitta i stugor och lyssna. Orden, sången, repeterandet och varianterna.
Ett epos är ett långt berättande poem i versform som väver in vardag med stordåd, vanliga dödliga med storslagna kraftpaket.
I Kalevala finns många sekvenser som är omöjliga men såpass nära att vi kan förhålla oss till det. Som att Marjatta, den unga jungfrun i Kalevala, var tvungen att värma sitt nyfödda barn vid hästars andedräkt då hon ingenstans fick värme och beskydd.
Det känns. Jag blir rörd. Av språket, diktandet och metaforerna. Allt det gör mig beredd, både som berättare och lyssnare.
Ett epos utspelar sig i tiden före vår förståelse, längre bort än en mansålder och i en tid då få bevis går att frambringa.
Fattigdom och rikedom, liten och stor, kamp och fred är de ämnen som alltid väcker lyssnarens intresse och är drivmedlet så även i Kalevala.
I orienten finns Gilgamesheposet. På Island finns Eddan, i Estland Kalevipoeg, och från Grekland Iliaden och Odyssén. Med det finns så oerhört många stora berättelser i världen.
Människan är en berättande varelse.
”Levnadsvise Väinämöinen, lever sin tid, lever lång tid gott på Väinös svedjemarker, högt bland Kalevalas moar, sjunger sina långa sånger, kväder dem och kvintilerar.”
Mina livemålningar görs på iPhone+ och Ipad. Jag samplar analoga strukturer på digitalt ritbord och målar live med mina fingrar mot glasplattan.
The artists Alejandro Olarte, Malin Skinnar, Sirkka Kosonen – Photo Jorma Airola
