Emigrationen Amerika

 – Läs berättelsen om våra anmödrars mod.

Som folklivsskildrare är livets källa, kraften och fortsättningen så påtaglig för mig. Jag har målat boken om den svenska emigrationen till Amerikat, Canada, Brasilien och även Ryssland.

Text & illustrationer Malin Skinnar

De sålde is och äpplen som om vore det pantofler over there.

Och fiskar föll från himmelen. Ingen behövde svälta. Guld och gröna skogar. Möjligheternas land. Amerika!

Det var sommar men så sent som den 5 juni låg isen ändå kvar i Kvarken.

En karavan handelsmän hade med 90 hästar tagit sig över Bottenviken till Finland från Umeå och åter i maj månad. Det borde vara vår men havet höll kvar tjocka isvallar som inte tinade.

Året var 1867.

Hundra år senare föddes jag. Med el och kyl. Mat och vaccin.

Jag har lärt mig den här perioden för den syns i bomärken på träslevar och skopor från Skinnargården. Lärde mig den via bomärken som barn och det kändes som jag var lika gammal som mina anfäder för vi föddes på samma decenniesiffra. Jag följde dem i min egen tid. År för år. Och lärde.
De led. Jag led inte.

I alla utbygder i Sverige svalt människor men i Norrland fann man hela familjer döda på otillgängliga platser. Sjukdomar fick fäste och det var som om hela landets befolkning gick på tiggarstråt. De kallades luffare och löskarlar av bemedlade som ännu hade lager.

Barn vandrade allena med syskon på rygg och var så många att människor blev blinda för sin nästa.
Barken. Den vita innanbarken stelnade och var omöjlig att karva loss till bröd i vinterkylan. Nödrop gick ut i Europa och hjälp tillsändes men delades inte ut.

Viljan var god med logistiken inte så noggrann.

I bygder där frosten slagit järn i marken försökte man tina tjälen ur jorden genom att strö aska över vallen.

Men man hann ej höstplöja innan snön åter igen föll.

Men vissa familjer fick dock nödhjälp i elfte timmen. De som överlevde gjorde vad som helst för att aldrig mer behöva lida så svårt. Aldrig mer.

Att fara till främmande kontinent – den vilda västern, var ingenting mot vinterns helvete. Ingenting.

Folk sålde sina hemman och lämnade allt för att kanske komma närmre ett värdigt liv. For på vinst och förlust till det mytomspunna landet Amerikei.

Men många kunde inte få ihop till biljetten.

Boken Thousands are sailing, av Maria Misgeld och Malin Skinnar består av emigrantvisor, texter från skillingtryck och noter.  Malins bilder och finns att beställa och boken kan göpas via  www.ejeby.se