Inlägg

Misgelds ombord på husbilsscenen

Skillingtryck i husbilen.

I samarbete med Bo Ejeby förlag presenteras malinstoryteller.com vår utgåva av Emigrantvisor. Bok & CD beställs direkt från Ejebyförlag. skillingtryck, emigrantvisor och trall – söker vidare efter Europas blues Med världens minsta kulturhus far jag land och rike kring, sökandes Europas Blues. Idag på min lördagslogg landar idag i Hökarängen utanför Stockholm hemma hos folkmusikerna […]

Vandra bland Maramures kullar

Ungureni, Maramures, herdestig

vandra i klar luft – en liten fäbodvandring i Rumänien

Vandra mellan Maramures mjuka kullar där luften är så klar att det känns som du flyger då du andas. Äppelblom, doft av timjan. Tuppar, fasaner, får och herdar.  Se även Visit & Stay Romania

Malin och folksångerska på maskrosäng i Rumänien

Här i byn Ungureni i Maramures bor självhushållare med kunskapen kvar för livet. För överlevnad. De gör allting själva.

I stallet en häst, några kor, höns och tre grisar. Överallt hörs grymt och nöff och man hör herdar ropa på avstånd. Kullarna runt Ungureni är fulla av får. Vägen genom byn skär dalen men många hus har bara trampade stigar tvärs genom fälten.

Jag är här just nu och spelar in gamla kvinnors sång. I byn Ungureni bor guiden Maria Podina som arrangerar turer runt bygden.

Ordning och reda runt fäbovallarna.

Detta är en vandring som jag ska ta med min Mor och syster med barn på i höst. En livsvandring. Men du som längtar efter vidunderlig skönhet res hit. Under året har ett vackert timmerhotell uppförts, Podina Resorts. Utanför står hästarna och väntar efter jobbet då kuskar möts i baren. I grannbyn Cupseni finns Bed & Breakfast står hotellet mitt i byn klart men reser du hit före finns hotell och pension i samhället Targu Lapus eller grannbyn Rochas. Man tältar och campar inte här. Varje fläck är odlingsmark, herdeled eller husdjurens. Ett sorts hem utomhus.

Det är äntligen enkelt att resa till norra Rumänien för att uppräcka byarna i norr. Wizz Air har upprättat en linje mellan Malmö och Cluj i Transylvanien. Detta är de böljande, grönskande delarna av Transylvanien. Ungureni ligger vid vägs ände.

Alla ropar och frågar vem vi är. Guide Maria svarar igen och igen att jag är här för att sjunga med de äldre kvinnorna för jag älskar deras sånger. Nyfikna nickar de och hälsar. Jag tillfrågas om ålder och om jag är gift sen önskas jag lycka och långt liv. Det är april månad. Göken o tupp galer i kapp och varenda teg är beredd. Jag reser alltid höst och vår. Vi går klädda i fleecejacka och tunn vindjacka i reserv.

Det är en bygd som gör oss helt hänförda. Här finns allt jag någonsin drömt om. Vi tittar upp och ned, förvånas och förundras i ett. En saga. Fast helt verklig. Jag frågar om sommartempraturen. Upp till 35 svarar Maria, fast under dygnets hetaste timmar är man under tak med behaglig aftontempratur runt 25 grader.

Vi går över gamla herdemarker, genom lundar av druvorodlingar och äppleträd. Stigen passerar genom gravgårdar och flockar av får. I Rumänien finns inga stängsel trots massor av rovdjur. Dock herdar. Jag hör skällor och rop flätas med vinden och tårar strömmar. Liv.

Turen runt byn Ungureni tar enligt Maria två timmar men jag och min vän Daniel fastnade överallt förtrollade av vy på vy. Efter fyra timmar bad Maria oss skynda på för maten väntade hemma. Traditionella potatisplättar med ost och yoghurt. Vi har varit i ett paradis på riktigt.

Detta är en av de starkaste upplevelser jag haft i Europa. En viktig upplevelse. Människor lever tätt samman med varandra och djuren, med tiden och traditionen vävd i dräkt och tro. En allmänbildande vandring hos folket som skapar sin mat, sitt, hus och tak, sitt liv alldeles själva men tillsammans.

Ungureni, Targu Lapus, Maramures, Rumänien.

Jag har tidigare samarbetat med Experience Transylvania i Stockholm och de hjälper gärna till att även arrangera färd till Transylvanien. I byn Ungureni bör man ha guide för att visa respekt. Detta är en liten bygd. Allt är ett hem. Marken, lundarna, bergen. Herdar sover med flocken och hundar vaktar djur och trädgårdar. Man rör sig respektfullt med Maria Podina som är från byn. Det känns viktigt. Alla frågar vem du är.

MÅLA SÅNGBOK OCH LYSSNA

Kvinna flyger genom luften. Teckning

hur lyssnar man med sina händer

Jag trivs med valet av bostad och ateljé. En husbil. Detta är precis vad jag behöver för att klara skapandet oavsett plats. Jag tar min bil. Fyller kyl med nyttigheter och lämnar allt som kan störa. Sen totalfokus. Just nu illustrerar jag en sångbok till Desiree Saarela som man kan se på Lördagsbloggen från miniscenen i husbilen! Att måla sånger är för mig som att simma. Blunda och simma. Jag kan inte riktigt styra. Bilder sker, blir till och väljer själva sin utformning. Små gestalter dyker upp och byter skepnad, studsar runt och försvinner.

Malin framför egna konsttryck

Denna gång var jag tvungen att fokusera mitt skapande då hela projektet behövde slutföras trots att min hand ömmade. Det var spännande. Läskigt, totalpressande och underbart. Allt på en gång. Fick lyssna så fokuserat att jag knappt hade tid att sova. Men det klarades!

Kika gärna på videon från arbetet hos grafiker Erica!

Förunderligt var gång när ett rum plötsligt finns där …

Teckning av klänning hängande över röd pinnstol i stenrum

När jag målar försvinner världen. Fastnar i timmar ritandes. På gott o ont. Blir en del av bilden. Det är en märklig magi. Att kunna skapa världar. Hitta på stämningar. Göra liv. Men det tar sin tid. Tar bort verkligheten. Det gäller att ha balans mellan skapandet och det som finns. Men var gång jag hittar en ny värld är det som när jag var liten och byggde med stenar på stranden. Ingenting fick mig då att lämna. Ville stanna kvar i den skapade världen. Stanna och se vad som hände. Precis som nu. Ingen skillnad på inom och utombords. Allt som blir finns. Leken är allvar.

Papper och skisser, äppelskivor och stearinljus.

Jag ritar ofta alltid första en massa skisser. På telefon eller lappar. Ofta i imma på spegeln eller fönstret. Det går fortare än tanken. Som en blixt. När det är ett konkret arbete som ska bli gjort så behövs snabb överblick för att tid ska kunna disponeras mellan momenten. Inte för fantasin eller själva målningen. Utan för att hinna sova, äta, röra sig.

Illustration till sångbok

Men det digitala ritbordet är som ett litet underverk. När jag fick grepp om tekniken kunde jag faktiskt sälja min ateljé för att bli heltidsnomad. Kontoret i fickan. Verkstan i telefonen. Jag behöver inte längre vara på ett och samma ställe för att skapa. Jag följer med och förflyttar mig. Besattheten under skapandets gång blev inte så isolerande som innan. jag kan måla hemma hos vänner, på en konsert eller mitt i skogen. Var jag vill. Att skapa via iPad är som att kliva upp på en flygande matta.

Ja, att skapa är faktiskt en märklig lek. Vissa gillar det hårda strykandet. Skippande och sovrandet. Det kan man nog göra som producent, men som konstnär står man maktlös inför något annat. Jag känner sälland att det är jag som gör saker. Det är händerna som gör något eget. Musiken som vill annat än hur det var tänkt. Som om allt som skapas bara är ett sorts lufttryck som måste hit eller dit. Står man i mitten av det sker alltid något. På ena eller andra viset. Via musik, sång, dans eller vers. Ingen skillnad på trädkojebyggaren och berättaren. Det besatta görandet där intryck alltid blir uttryck.

Målar sångbok

Mina första utkast till Desirees bok för några månader sen liknar inte vad som sen blev. Att måla musik är att öppna själen totalt. Det är som att höra mer än vad som finns. Ibland känns det som om jag nästlar in mig bakom något jag inte får beträda. Det är toner, verser och framförallt röstklanger som bildar det landskap som mina händer vill efterskapa. Detta projekt började med en vistelse på hennes gård Sundby i Österbotten där jag fick höra fragment av sångernai husbilen.

Sen gick det ett halvår och jag fix en mix från studion för att börja måla. Därefter for jag till Gubbängen och lämnade över mina teckningar till grafikern Erica Sjölund. Tulpaner och muminmuggar med ädelt jasmin-te i. Torkade äpplen och en gästbädd för utmattad målerska att snabbvila i. Jag somnade tre timmar i sträck och vaknade virrig. Hörde Desirees sånger genom väggen och förstod att denna kammare tillhörde sångskapandets domäner. Det är fint att arbeta med människor som jobbar som de lever. Där allt är inflätat i vardagen så som en bonde sår och skördar. Grafiker Erica och jag jobbade till midnatt och hann prata om livet och kulturen. Om hennes finlandssvenska rötter, de vackra tecknen som sälfångare bar med sig i form av träsniderier för att bringa jaktlycka och titta på fantastisk design hon skapat. Jag hoppas få möta Ericas Morfar senare. En stor berättare vad jag förstår med kunskap om Österbotten som några få fått höra. Jag vill så gärna få veta mera. Allt med Finland är så dolt genom historiens vingslag. Hur levde de gamla Österbottningarna? De var säljägare och skickliga sådana, bönder och fiskare. Sen genomleddes krig och faror. Folket tillhörde än den ena än den andra nationen. Och här hemma i Sverige vet vi knappt om hur våra grannländer levt.

Kvinna framför lila tulpaner i lila tröja

Innan jag lämnade Erica märkte jag hur händerna doftade sommar. Erica har som mission att sluta med plastprodukter så mycket som det går och sveper in osten sin i bivaxad väv. En fantastisk nygammal uppfinning som gör att maten ser vacker ut i kylen och allt doftar snällt och landsbygd. Besatta av former och krumelurer med honungsfoftande händer sjösätter vi nu Desirees bok. Min bil reser vidare. Och slagit läger för veckan och nästa projekt påbörjas. Det ligger ett manus från Riga och väntar.

Sångbok med CD förbeställs via www.desireesaarela.fi.

Chausson, husbil på parkeringsficka vid havet i Tyresö

Malin Storyteller Logo

Målar gärna sånger. Trivs i det sjungna.

Reportage om mig i husbil & husvagn

Klipp ur tidning

möten och möjligheter Husbilen medför så många kontaktytor. Överallt. Spännande möten, nya grannar .. inneboende, uteboende, tillit och äventyr. Samtidigt är jag fri att lämna när jag vill. Fri att styra, ställa, tänka, agera. En detalj jag inte reflekterade över. Dessutom är jag numera alltid är hemma överallt, oavsett adress click to find out more. […]

Det är något med sånger i lador

searching for the women´s blues – estonia

Söker Europas Blues
kör öster ut

Hamnar på små vägar
som blir mindre och mindre

Seto singers

Kommer inte bort
hur långt bort jag än är

Är alltid hemma

Bor i min farkost
söker vägen från mitten

Traditionella sångare

Hör sång i lador
sång på höskullar
sång runt eldar

Lyssnar till legender
de sjungna

Estland Setomaa – Nedsaja Village

Vi har kurs i husbilen

Det är som något jag minns
men inte varit med om
i min livstid

Nån annans minne
bekant som om det vore min barndom

mitt saftglas
min pöl

Badande barn

Sånglägret pågick i tre dygn
kurser även i och vid min rullande farkost

Workshop vid husbil

sångläger i min husbil i byn nedsatta östra estland – setomaa

De kom i skrud
kvinnorna

Runobärarna till sångsysterns minne

Kvädessångare Setoma

I gränsland bara 4 kilometer till Ryssland.

Vattenkanna

Överallt sång, skratt och lek

Setodräkt

Och trötta fröknar som nöjt vilade i min trädgård …

Ja, så var det i bygden Nedsaja och så blir det igen när Augusti månen än en gång lyser över eldar, rökbastu och runosånger.

Traditionellt klädd man i Setomaa, Estland

.

Malin Storyteller Logo

Jag reser i Österland – gripen av klangen – ålderdomligheten vävd med det nya. Minnet av urgamla sångord. Dynamisk folklore.