Inlägg

Barn kryper ur skinnet

Verkligheten utanför skärmen

Vi behöver verklighet – inte mer digitalt

Så fick vi mat i överflöd, frihet i mängd, värme, fred, tak, demokrati och allemansrätt. Men då uppfann människan skärmen och lät barnen sitta sig genom hela barndomen.

Uppe i vildmarken finns inga skärmar

Vid skärm utan rörelse

Barn behöver mycket rörelse för att alls kunna koncentrera sig. Skärmens suggestiva lockelse förvirrar varenda en av oss människor. Vi tror vi rör oss men allt är stilla utom tanken. Vi springer med våra ögon i låtsasvärldar. Skapar stress och iver av inget.

Och vi tror det är viktigt att avsluta – att vinna, erövra och uppnå…  Det tar bara några sekunder innan vi väckt lusten att leka mer på skärmens yta än i hela stora verkligen  utanför.

Våra kroppar, framavlade genom 65 millioner års urkraft luras att sitta still.  Hur kan vi acceptera det? Barnets lilla hjärna tror att den rör sig via skärmens  spänning medan kroppen vill krypa ur skinnet – eller krypa ur sinnet.

Plötsligt behöver vi inte slita för maten och kroppen vaccineras så vi överlever det mesta. Men då släcker vi vårt mest känsliga sinne med nästan fysisk förlamning…

Barnens ögon ska inte titta på skärm

Arrangerad fantasi

Allt i en människas rörelseprogram handlar om lusten att nå. Det är den som får babyn  att snurra runt från liggande på rygg till mage; lusten att greppa.  Det är lusten som får oss att krypa, resa oss och stå upp … Det är lusten att ta oss mot något som driver på våra  första nästan omöjliga steg. Ögat lockar oss vidare.

Vi är rörelse. Livet är balans. Vi är tänkande kroppar med lusten att bygga. Det  är detta som är  att vara människa.

Vi sår och skördar, jagar och samlar eller odlar vår mat och skyddar oss genom tak och flock. Men nu förändras hela barndomen. Allas barndom… Människan.

Vi är den enda varelsen som kan nöja oss med fantasi… Och inte ens vår egen, utan arrangerad…

Det är lusten att med kroppen komma vidare som göra oss balanserade och stabila. Men vad händer då alla präglas av låtsasrörelse på skärm. Ett kodat djup på skärm. Ett nätliv? Ett digitalt begär?

Det blir som socker, tomma kalorier som sprätter in och ut lika snabbt. Stackars alla lärare som ska försöka konkurrera med den datavärlden.

Stackars alla anhöriga som vill möta blick. Stackars små kroppar som har tillgång till det här…

Jag undrar verkligen vad som kommer ske. Ser på alla vuxna vad som hänt. Men vi hade iallafall en fysisk barndom.

Malin Skinnar

Digitala verktyg är nu obligatoriskt i förskolan

Digitala verktyg blir obligatoriskt i förskolan sommar 2019. Men hur är kompetensen hos förskollärarna?  Har de tiden som krävs för att tillsammans med barnen utveckla pekbokstryckandet på skärmen till ett “verktyg”?

Jag tror att det blir ett  ett dyrt tidsfördriv som i värsta fall blir ännu en “barnpassande” åtgärd  med ännu fler vuxna som gastar om skärmtid till apatiska  barn. Det är näst intill omöjligt att orka kämpa emot skärmens suggestiva möjligheter.

Jag tycker först och främst barnen skall få fler pedagoger, obligatorisk rörelseutveckling med frisk luft större delen av dagen. Vällagad mat och kreativa lekgårdar utomhus.

Och nu är det viktigare än nånsin att det införas skärmfria veckor  som komplement till obligatorisk digitalisering så vuxna kan samsas en förhållning för hela småskolan samtidigt. Ingen vuxen orkar stå emot tjatet och abstinensen att inte få.

Och jag som skriver detta är digital nomad, berättare och konstnär som skapar allt via skärmen. Men jag vet att det kräver tid och stjäler uppmärksamhet .

Barn behöver röra ögonen, studsa runt med egen fantasi och kroppens känslighet. Barn behöver leva. Det är obligatoriskt!

Pedagoger behöver hjälp av samhället att  nå  barnen trots stora grupper och nedskärningar. Inte stjälpas med “redskap” som inte ens föräldrar mäktar hantera utan hemmagnäll. Detta är en pedagogisk arbetsmiljöfråga som lärare måste få extrapersonal för och det vet vi alla att dagens resurser för!

Människan har en finkänslig, kreativ, fantiserande , byggande hjärna. De första åren i livet utvecklas den i rasande tempo.

Barn behöver så många fler verktyg än de digitala men som knappt hinns med i förskola och skola.

Lekens lust att skapa

Lyssna på  Vetenskapsradion i P1 och dra dina egna slutsatser. Två kunniga forskare berättar om sina slutsatser angående  nyttan av digitala verktyg i skolan kontra farhågor.

Jag anser att digitala verktyg är fantastiska MEN att man inte ska ta emot direktivet naivt.

Det är ett stort problem att barn rör sig för lite och att pedagoger har för få utbildade kollegor när de samtidigt belastas med  orimligt stora barngrupper.

Jag hoppas inte att föräldrar underdånigt accepterar obligatorisk digitalisering av förskolan utan att de ser till att pedagogerna får den tid och resurs som behövs.

Obligatorisk digitalisering utan  kompetens om vad man ska ha detta verktyg till är att slarva med unga hjärnor under barnets mest intensiva  utvecklingsfas. En iPad blir lätt en slapp pekbok istället för ett pedagogiskt instrument.

Det krävs  massor av lugn och ro för att göra en suggestivt förslavande mackapär till just ett kreativt redskap.

Av Malin Skinnar

Så här skriver  Vetenskapsradions redaktion i Sveriges Radios P1 om programmet Digitala verktyg i Skolan:

“Den digitala tekniken finns hemma så behöver den finnas på förskolan också. Det menar forskaren Susanne Kjällander, som varit med ta fram de nya riktlinjerna.”

– Vi har en hel generation nu som möter digitala verktyg hemma och de behöver få verktyg för att förstå sin omvärld. För väldigt stor del av världen pågår i de digitala miljöerna, säger Susanne Kjällander.

Men Catarina Player Koro, som docent i pedagogiskt arbetet, Göteborgs universitet och forskar om digital teknik i skolan, pekar på att digitaliseringen av förskolan genomförs utan vetenskapligt stöd.

– Ett problem är ju att man inte vet vilka effekter det får. En annan sak som man måste fundera över i tider då utbildningssystemet har dålig ekonomi är var det är mest resurseffektivt att lägga pengarna, säger Catarina Player Koro.”

Verkligheten utanför skärmen

Så fick vi mat i överflöd, frihet i mängd, värme, fred, tak, demokrati och allemansrätt. Men då uppfann människan skärmen och lät barnen sitta sig genom hela barndomen.

Malin Skinnar video creator, storyteller and visual artist

Fredens våg och tunga

Malin Skinnar, berättar om digital kommunikation
Malin på vandring

Intrycken välte mig  

I sökandet efter sånger i Europa tappade jag plötsligt fotfästet. Jag körde mil efter mil i gränsland och filmade för mitt dokumentärprojekt “The Women’s Blues”.

Husbilen krängde mellan byar i Europas ytterkanter, mellan känslor, mellan liv som levts och kunde levts…

Intrycken blev så starka att jag var tvungen att krypa samman ett slag.

Jag tog digital paus och höll mig utanför alla digitala plattformar.

Det varade bara i fyra månader men blev en paus som förstärkte min syn på kommunikation.

Det är det mest livsviktigaste medlet vi har att tillgå för att fred alltid ska vara möjlig. Och social media en otrolig möjlighet. Men det är inte säkert att vi orkar så mycket intryck. Att vi kanske slår av, även det bästa…

Se min film.

Filmen

Jag färdades i gränsland för att förstå

Vilken är vår historia och hur har folk har kunnat överlevt och gå vidare i trots svårigheter.

Jag blev desperat medveten om hur kontinuerlig kommunikation, utbyte mellan folk, främlingar och grupper är det viktigaste för att locka fram kompromissens möjligheter.

Att vi ständigt måste vattna oss med viljan att försöka förstå vår nästa. Att viljan att försöka är vägen. Din och min, inte staters eller politikers allena.

Det är vår rätt och möjlighet.

Jag insåg att vad vi än tycker om beslut så är demokrati verkligen redskapet för att mäkla fred – den enda kompromissens våg och tunga. Det blev så starkt för mig att jag tappade fotfästet på riktigt. Att jag insåg hur skör vår väg är och allas vår insats livsviktig.

Det teknikmirakel som nu genomfar allt och alla är en otrolig väg till förståelse. Men algoritmbubblorna lurar oss från varandra och vi får en förvriden bild om vi inte också kommunicerar utanför nätet. Det känns oerhört viktigt att inte stänga ute varandra… Inte skända, bråka och stänga.

Bara öppna, öppna, öppna…mer och mer och mer…

Ur Malins film om kommunikation
Malin Skinnar, berättar om digital kommunikation
Malin Skinnar video creator, storyteller and visual artist

Människorna i Sverige och mitt Bucharest

Jag målade under hela Rumänienresan.

Rumäners kamp och svenskens olyckliga livspussel – Kvinnorna runt fikabordet ser på mig. – Åh ni borde vara så glada för så mycket i Sverige … är ni inte det! Snälla, säg ni är lyckliga? Jag svarade som det var … Att folk är bekymrade för än det ena och än det andra där hemma. […]