Högtidens skuggsida i välfärden
Våra gamla
Illustration & Text Malin Skinnar
Om Sverige ska fortsätta så här och inte har humaniteten inbyggd i varken kött, blod eller ens religion så måste människoskyddsinspektörer anställas.
En människa har inte ett mänskligt liv bara för hon håller vikten.
Det sitter små barn med skjorta och skärp
i klänning och tofflor och väntar,
i skogar i fjärran och på gallerier.
Det sitter små barn med ett liv
före detta
bevarat i magen,
i hjärtat och halsen.
En del minns kälkar,
andra kärvar.
Någon
minns inte
alls.
Men de flesta vet
att helger vankas
….. igen
Långhelger …
Inte för grannarna påtalar det.
Dörren har inte öppnats på länge.
Å Mor har ju inget sagt
ty till himmelen hon furit.
Och inte på grund av
avböjda inbjudningar.
Men hos den ensammes sällskapradio
skrålas om julefrid.
På TV skränas om lyckan.
Fjäsk och bjäbb och flamselyckan.
God jul , god fortsättning o gott nytt år.
Finns ingen tid som utesluter så många som just nu.
Huppeli huppeli hupp
God jul , god fortsättning o gott nytt år.
Guggeligluggeli mys
God jul , god fortsättning o gott nytt år
Det sitter små barn med skjorta och skärp
i klänning och tofflor på slätten
i skogar i fjärran o stan.Små nyfödda gamla. Dimsyn och glömska.
Manshänder som aldrig lagat mat och kvinnor som inte själva betalat en räkning. Allena.
Överraskade nygamla. Små o sköra.
I morse såg jag hennes ansikte.
Den lilla kvinnan –
hon hade silverlockar
och fågelskör rygg.
De stod på mittuppslaget i avisen.
Såg henne i reportaget
om hemtjänstens hjältar.
Detta höll jag med om.
Alla vårdgivare är hjältar
de bryter mörker och trotsar halka,
De sliter där vi inte är…
Men sen blev jag stum.
Läste reportaget darrande
”de hårdaste av hjärtan veknar om de fick erfara vårdtagarnas glädje – alla våra äldres leende bara för en tallrik med lite julmat och sällskap i några minuter.”
Finns det någon som inte vet att människan blir glad av möten? Av mat och kommunikation? … Behövde journalisten ens skriva det …
Sverige har via reglering skapat ett socialt skyddsnät och märkligt nog underlättat för oss att blunda för ensamma. – Våra eller andras anförvanter.
Men medmänsklighet är inte avlönad.
Men varför är det så här ….varför kan vi inte åstadkomma världens bästa omsorg om varandra så det är självklart att sköta våra äldsta … yngsta och mest utsatta …
Hur kan vi inte hinna …
Om Sverige ska fortsätta så här
och inte har humaniteten
inbyggd i varken kött, blod
eller ens religion
så måste människoskyddsinspektörer anställas.
En människa har inte ett mänskligt liv bara
för hon håller vikten.
Alla gamla är ju alltid nyfödda äldre.. aldrig kan de organisera sig starkt.
Alltid nya o osäkert famlande efter stöd.
Måste komma på en bättre formel så att ingen behöver tveka inför val av insats när en ställs inför stressen att fila på tomtebolyckan istället för att hjälpa vår nästa.
Vi måste vara många, många som kan agera. Hemtjänsten, servicepersonal och andra vårdgivare kan ge livsuppehållande stöd men de hinner inte mer trots att de vill.
Vi andra måste fylla på med resten.
Och fylla på anställdas ekonomiska möjligheter att stanna längre än det tar tid att koka ett halvt ägg. Ge mer utrymme för dem som valt världens viktigaste arbete: att sköta om, utveckla och vårda.
– Oh alla ni hitflyttade från fjärran land; visst ser ni på oss med förvirrad skräck?
Förmodligen…
Skulle vilja trolla in ett bättre tankesystem för oss bortskämda nordbor. En självklarare human välfärd… där alla, precis alla ingår som tidsgivare.
En liten stund tid i kollekten…
Välfärd innefattar ingen allemansrätt att glömblunda inför sin nästa.