Inlägg

SPÄNNANDE LUGNADRENALIN PÅ MOSSEN

Ligga i grön mossa

visste ni att mossan är helt torr på gungflyets topp

Ibland måste människor med skog i magen smyga ut till mossen. Klä sina fötter bara och kliva ut på myrarna. Med risk för slukhål, sump och sjunkemark, går man från tuva till tuva ut på gungfly för att vila. Det är läskigt och underbart på samma gång. Lustfyllt skogsnöje för älvor och läskigt för oss mänskobor. Jag gjorde det idag. Gick ut på mossen. Mitt inne i Tyresta Nationalparks Urskog. Där finns de skimmergröna mossarna. De hemliga tytsa och oändligt gott doftande. Vet inte riktigt vad en myr är mer än nedbruten natur som klumpat sig samman och skapat flytande öar för annan växtlighet att slå rot. Det bubblade och fräste. Jag klev längre och längre ut. La mig ned. Har aldrig gjort det innan. – Och vet ni. Man blir inte blöt! Jag sjönk heller inte men funderade på hur det skulle vara om jag gjorde. Den gröna mossbädden är iallafall helt torr ovanpå. Vilket litet mirakel det finns i sågen av ro och lugnfyllda mossar. Hemliga gläntor i tid och rum.

Följ med på mossvandringen på videologgen från idag här ovan!

Att lägga sig i mossa är lugnande för själen, gör hjärnan mottaglig för det viktigaste och kroppen glad. Jobba hårt och spring sen ur och vältra dig i skogen. Bra recept för människor. Plöj runt med pannan din som trynedjur och sjunk in i marken. Bra att påminna sig om klotet vi bebor här mitt i rymden. Än ligger mossan kvar. Ut och buffla dig förbluffad och hel.

Småfolk kan inte låta bli att speja på dig.

Ligga i grön mossa

VÅRBABE

Stor kvinna med väldiga armar och fågel på axeln.

vårfrun rör sig över nejden

Hon la massor av år i ena foten,
o sen fyllde hon drömmar i den andra.
Så var det dags.
hon skulle resa sig för att lämna vintergatan.
Ny, säll o färdig.
Hon skulle gå.
Bevandra klotet från ovan.
Akta så lockande men ack så veliga lustgubbar
inte hamnade mellan skavtårna.

Musiker spelar och friar på bädden för brud

Hon smorde in sina armar till glänsande skinnkroppar.
Nu kunde hon slinka lätt,
smidigt glida genom yrgränd o trånga pass.
Hon skulle sluta ett ögonlock om dagen
för att se vad man skådar i blundan.
För att sluta grubbla över tingen bakom.

Prova vara platt o tvådimensionell …

Målad pinuppa på rosa bädd

Eller kanske skulle hon testa något ännu bättre …
Bli hal o nonchalant kanske arg o bitsk, med egen mission.
Hon kunde ju sätta en fot framför den andra.
Skaka av sig tråna och förväntan. Skrida vidare.

Nu skulle det nog prövas …

Kvinna beundrar man som spelar

Att gå var lite svårt,
ty kyrktorn fastnade i hälen,
traditioner i näsan, ja påvar o
profeter rent av for o flög
runt skallen.
Men hon var på väg nu med sitt liv
i ena foten och drömmarna i den andra.
Hög som vintergatan – på väg.

– Vår, det var visst så de kallade henne …. men det gav hon blanka fanken i.

Ala bilder är målade under vårflod och vinterebb.

Malin Storyteller Logo

Vårfrun eller Freja är årstidens hedniska gudinna o härskarinna.