Lahemaa Nationalpark – Estland

Det ligger en sten i viken. Till den simmar kvinnor som önskar sig en liten baby.

Man simmar bara nära – nära stenbumlingen i vattnet – hämtar andan, dyker ned och låter sig smeka av stenens runda kropp och dyker upp igen… vips är man färdig och kan bereda sig  på fortsättningen… 

BABYSTENEN I VATTENBRYNET

ÖGONVANDRA

Att gå med ögat längs horisonten ger ro. Kanske den vida linjen ligger djupt rotad i vårt inre…. ett tecken på att överblick ger möjligheter.

Att tänka på liv och vår tillvaro är verkligen ett snirklande mellan förvirring, insikt, tro, hopp och kärlek.

Vi får pyssla om vår skuta, ösa, täta och stå beredda.

Styrfart tänker jag när jag ser den lilla röda båten. Behålla styrfart för egen kurs vidare oavsett vad.

TRÄSKULPTURER

Det är piskande snöstorm när jag kommer. Inte mycket snö men det räcker för att kännas vilt och väldigt! Min tunga husbil glider nästan av vägen men jag gör mina snygga fjällvridningar med ratten och kommer åter snabbt i spår.

Jag gillar det… att vara ute med min rullande skuta i skogsland.  

Vägen blir mindre och mindre och jag undrar om det går att vända vid skogs ände… men plötsligt öppnar sig sjöängarna och jag hittar en liten parkeringsficka att sova på. Det liknar Öland och Gotland och ser lite ut som Skåne…

När snön slutat virvla ser jag att jag har parkerat  framför en timrad gård med en snidad skylt som det står “Guesthouse” på. Just då vet jag inte att jag snart kommer få vänner innanför den vackra grinden.

Jag vet heller inte att det ligger en stenbumling i vattnet som gör kvinnor  gravida och att illgrönt te är det godaste som finns.

Överallt står uthuggna träskulpturer. Kraftiga ben och armar, som bryter sig ur gammelstammar med lidelsefulla uttryck.

Poetiska träkolosser som vrider sig i en sorts mänskliga rop. Jag har sett  det på många håll i öst; Skulpturer, och totemliknande skyltar som stolt presenterar byns mitt. Så även här… inte ett hus utan vacker grind, och inte en park utan snidade bänkar.

Oftast är lekplatsen kärleksfullt utsmyckad med handgjorda gungor, timmerbyggda klätterställningar eller små vippande karuseller.

VÄRMEFLASKA

Gasolen är  till min förfäran slut och jag sover med värmeflaska påfylld med kaffet ur termosen. Husbilen skakar och rycker i stormen. Jag blir nästan sjösjuk på torra land men konstigt nog så fryser jag inte. Somnar tidigt med utsikt över  den blåaste snömolnshimmel i mannaminne och drömmer gungande i min fyrhjuliga kabyss.

Som i en kokong känner jag mig där jag sveper in mig i fällarna ombord.

Nästa dag möter jag Merilin Tamm  som driver Toomarhva semesterhem och får det godaste te jag nånsin smakat. Det är knallgrönt och fungerar som ett sorts  livselixir för vi börjar babbla om livet, längtan och ledan. Sen skrattar vi och läser högt ur en massa spännande faktaböcker som hennes lille son lånat på biblioteket.

Hon bor i en av de gamla rökstugorna och i taket kraftiga bjälkar med ett litet sovloft över köket. Brasan sprakar och vi klär oss varmt för en långvandring på stranden.

TOOMARAHVA GUEST HOUSE

Man kan hyra rum och göra dagsturer från vackra Toomarahva Guest House.

En stillsam plats med vinden, stranden och tallarnas sus att stanna vid och bara vara. Det går bussar från Tallinn till Lahemaa Nationalpark och båtar från Sverige. 

Natur som stillar och lindrar med vandrarhem eller bed & breakfast. Det finns rökbastu i byn och en traditionell sånggunga som används vid stora högtider.

Toomarahva Guest House är lätt att resa till sen stanna för att vandra eller bara gå till stranden och se med ögat. Det finns många naturområden i Estland.

ALTJA

I byn Altja finns spår av de starka fiskarfamiljerna som rörde sig i hela finska viken med handel och kontakter i både Aiboland, Tallinn, Finland, Ingermanland och Ryssland.

Allt detta svämmar över mig när jag far runt med husbilen… Herrgårdar, fält, bäckar och skogar. Stigar. Det är väldigt lite folk som bor kvar men fler flyttar åter. Internet gör det möjligt att erövra marken igen.

– Vem gick här och under vilken era. Vem fick flytta och vem bodde kvar. Jag vet så mycket om rörelserna… hur hav bundit det skogar särat. Fiskebefolkningen rådde sig själva. Levde i sjöfart – knöt band och var viktiga för alla.

Helsingfors ligger tvärs över viken. Men det är långt dit. Finska viken är väldig, lång och kraftfull.

I byn Altja dit jag kommit är de timrade byggnaderna fina med sina brutna tak, smala prång och sovloft.  Detta var första området i Estland som blev nationalparksbeskyddat men var en strikt kontrollerad strandremsa under Sovjettiden. Jag ser spår av allt. Även den svenska tidens gods och herresäten. 

FINSKA VIKEN

Finska viken är en handelsled. Den har alltid utsatts av försök till erövringar, förändringar, gränsdragningar och reformationer.   Det är en dyrbar farled som sammanknyter viktiga jordbruksländer med landvägar och flodvägar i alla riktiningar.

Men folket har skött sig själva så gott det går och skapat det liv som marken bringar. I Estland gillar folk att bruka mark och äga egen täppa. En sorts självfixande allvädersmänniskor som verkar kunna det mesta.

Finska viken har verkligen varit en livsnerv för alla länder som omger den. Även Sverige så det är märkligt hur lite kontakt svenskar ändå har i Österled.

Här känns som källan finns till det mesta och massor sker varenda dag.

Det sjuder av nybyggarlust på andra sidan… kultur, och småentreprenörer, återflyttare med fokus på antingen hav, natur eller kulturbruk satsar och försöker. Men Stockholmare som  ligger på den ena kanten av detta innanhav med utsikt österut verkar knappt besökt sina grannländer. Alla jag möter här har dock stenkoll på Sverige och pendlar mellan hamnar i alla riktningar.

Det känns faktiskt som om det borde vara obligatoriskt för för människor att förkovra sig i sin hembygds grannvärld. Om inte för freden och ekonomin så för att utbyte ger sådana otroliga möjligheter. Man kanske kommer skratta och få sig en berättelse till livs!

RESTIPS & INFORMATION

Visit Estonia har väldigt bra sidor om allt man kan behöva i Estland och en lång camping & resguide finns här att läsa från Freedom Travel.

Vill man lära mer om vårt närmaste universum och följa dagsnyheter på Svenska så sök i Finlandssvenska tidningar som  bevakar Estland, ja även Sverige från annat perspektiv.

Nationalparken Lahemaa hade visit av en liten björn i somras. Det finns vilda marker så nära oss…. fulla med fåglar, knytt och legender…

Just här är det även ett eldorado för geologer. Klippblock drev en gång hit med enorma glaciärer och man ser tydliga bumlingar av olika arter. Skulle gärna gå med en kunnig för att fatta tidens tand och rörelse. Avstånd blir små när man ser den geologiska ursprungskartan.

Lahemaa, Estonia Nationalpark

TANKEVANDRING

Tankevandring är skönt – att gå i grubbel – beröra med ögat – andas tiden och vädret.

Frysa, stanna, öppna sin termos – bli varm igen – tänka en tanke – glömma den.

Gå vidare.

De här bilderna är från vandringsleden längd med Finska Viken på Estlands norra kust i Nationalparken Lahemaa i Estland.

Malin Skinnar video creator, storyteller and visual artist