HUR SKA MAN VÄLJA HUSBIL

en etta med kokvrå på fyra hjul

När jag skulle välja husbil fick jag hjälp av min gode vän Torbjörn Stålenhag. Förutom lots i farkostsvalet har han tålmodig lärt mig våga trycka på knappar, svänga, fara, få eller bara ta plats! Han har dessutom lotsat mig ur de knepigaste parkeringsfällorna per telefon och sett till att jag blivit en husbilsägarinna som faktiskt kan reda mig själv …
”Ta det lugnt, det är du som styr, det kommer gå bra! ” blev som ett mantra i starten. Torbjörn är husbilsjournalist på tidningen Husvagn och Camping med supersinne för detaljer, bilanalyser och helhet. Utan honom hade jag varit ett totalt velvrak. Men han lugnade,visade och justerade och han sa att alla nästan alla val kan vara rätt!

Teckning av Malin Skinnar, Köpa Husbil

utan vändplats i gamla stan med sopbil framför

Nåväl, jag haft flera sammanbrott över ting som tett sig rätt knepiga. Som att backa ut från en parkering då bilens bredd i svängning gjorde att grannens garagetak plötsligt fastnade på den utskjutande markiskasetten. Eller ännu läskigare, när jag via GPS hamnade i rusningstrafik och alla filer bara tycktes bli smalare och smalare och det slutade med en enkelriktad gränd i Gamla Stan … utan vändplats med en sopbil framför. Men Torbjörns kognitiva tankeknep för ascoolt lugn gav resultat även i gränden och jag lyckades backa ut med husbilshedern i behåll genom att rabbla mitt mantra ”jag ska bara ta det lugnt, det är jag som kör och inget sker förrän jag gör något”. Sen gjorde jag det. – Backade alltså och allt gick faktiskt bra. En grupp turistande japaner sökte skydd i en port och jag finns nu på 12 mobiler i Tokyo. Tror jag.

Husbilen interiört. Fällar från Ikea.

man måste själv sondera terrängen utifrån behov och förmåga

Att köpa husbil var inte heller lätt. Fram och åter prövade jag mina husbilstankar med vånda för insatsens relevans, mekanikens funktion och bodelens storlek. Tillslut  lärde jag mig ett finfint knep – en skattningsskala där funktion, ekonomi och kapacitet möts och mäts. Alla mina önskningar landade slutligen sorterade i vågskålarna: behov, ekonomi, kapacitet och min egen smak. Det finns verkligen ingen bil som passar alla. Och inget mobilhem som är det andra likt. Heller ingen helhetslösning som gör att man kan besluta sig efter mall. Man måste själv sondera terrängen utifrån behov och förmåga.

inget krångel på ensliga bergsvägar med ny motor

Jag beslutade jag mig för en finfin farkost med plats för många gäster runt bordet.  Åtta rumpor kunde sitta ned samtidigt och sängen fälldes ned från taket. Motorn ny. Inget krångel på ensliga bergsvägar i Transylvanien med denna farkost. Som hittat! Torbjörn gav mig terrängträning med backning in i snår och och slirning. Efter stolt erlagt prov körde jag åter till stan i skymningtimmen.

Fikastund i husbilen

jag kröp in i hennes mjuka mage

Jag blev så berusad av rummet, ljuset och rörelsen – av själva faktumet att  jag nu körde runt i mitt eget kök så jag var bara tvungen att stanna längs vägen för att bo lite. Kröp in i hennes mjuka mage. Som en lekstuga kändes hon. Faktiskt samma lyckokänsla som när jag var liten. En hydda. Ett bo på ryggen. En ateljé på fyra hjul. En farkost för äventyr…

undersökte allt

Jag var glad att jag checkat av hela marknaden och nästan djupstuderat husbilar innan jag slog till. Att gå på mässa är så tvärtemot den underbara dröm av självständighet som följer om man hittar sitt rullande bo.

Hur väljer man husbil? Testa om husbilen funkar.

duka av och plocka bort – sätt fast och haspa

Som ett skepp, sa Torbjörn. Innan seglatsen så stäng alla luckor. Duka av och plocka bort. Sätt fast och haspa. Efter flera kvalmånader lyckats jag nöjd köpa mig ett mobilt hem som  verkade funka i vått som torrt. Det var nästan en overklig möjlighet. Innan jag körde iväg påminde Torbjörn mig om att säkra lasten före avfärd. Jag körde i snigelfart, livrädd att skumpskogsvägen skulle sätta detta rullande höghus i gungning. 

Solnedgång vid landsväg

skåpen stod allt still och på bordet låg kvällssolen på något vis kvar

Men inget välte. I skåpen stod allt still och på bordet låg kvällssolen på något vis kvar ända in i skymningen. Jag beslutade mig för att stanna till vid en skogssjö och lossade surrningarna ombord. Ett lass full av glada drömmar sprätte loss och dansade runt i min lilla farkost hela kvällen. Det var en förunderlig natt.

Ta vägen med sig

.

Nu tog jag vägen med överallt. Bar henne mot min kropp som en del av hemmet, av mig. Och klarade allting allena. Eller, inte helt själv. Men kunde rå mig själv och få hjälp av alla de vänliga husbilsägare som vet hur man gör sedan länge. Som tålmodigt visar och förklarar.

Lykta i husbil

.

Ville prova att koka lite kaffe.
Ville prova att sopa lite golv.
Ville prova att diska under rinnande vatten.
Och det var helt enkelt underbart…

Chausson husbil i tallskog

Malin Storyteller Logo

Ett lass fullt av glada drömmar sprätte loss och dansade runt i min lilla farkost hela kvällen. Det var en förunderlig natt.