Inlägg

Kärleksvisa från skogen

Kärleksvisa från skogen

– Kupade händer över spända vatten… lyfter upp himmelen och dricker..

En kärlekssång från fjällskogen då jag drack det vattnet jag vandrade genom, när jag såg himmelen speglas där jag kunde simma.

Skogen sjöng i min mun och jag spelade in den med Eva Kunda Neidek efteråt. 

Spanish translation below. 

Listen; 



Malin Skinnar, swedish storyteller in Romania

Sånger bor där man minst anar det.

Plötsligt sjunger munne något som inte fanns strax före.. eller ens existerade som tanke i ens inre. Visor bubblar upp ur mossen, ur barken på träd, ur gräset det fuktiga eller stigen.

Sånger finns  som bär om hösten, snöflingor i oktober eller forsen om våren för den som lyssnar med örat mot marken.

Så är det.

Tyresta Urskog Mossen hålet

När jag går till min tjärn

ska ja fylla mina händer

Med speglar till dig

i från lysande vatten

Jag samlar dig stjärnor

små himlar i min hand

Kupar och flätar

mina fingrar i vatten

Spegelblanka himlar

i skogen till dig

Samlar vatten – samlar himlar

speglingar till dig

Kupar över spända vatten

Jag fångar dig himlar

Jag fångar dig skyn

I handens

kupa allt som speglas

Du ska få allt jag har

allt jag ser allt ja vet

Du ska få tusenfallt åter

av allt som du ser

Ja vill ge dig av sjöar

Ja vill ge dig av hav

Alla skyarnas speglar

vill jag ge dig varje dag

Jag ska samla

dig himlar ur gryning min

Och när skymningen

brinner blir guldockran din

Ska jag tvinna

dig trådar av gullsolens garn

Samla tusen diamanter

hennes våg speglars barn

Kärleksvisa från skogen

DGA DGA DGA DGA DGA DGA DGA DGA

Tyresta Urskog Mossen
Småfolk kan inte låta bli att speja på dig.

Spanish translation Omar Falero

ATRAPARÉ REFLEJOS PARA TI

Cuando vaya a mi lago,

he de llenar mis manos para ti

con los reflejos del agua resplandeciente

En mi mano recogeré estrellas

y pequeños cielos para ti

Trenzaré mis dedos en el agua,

espejo del cielo en el bosque, para ti

Recojo el agua, recojo el cielo

como una reflexión para ti,

mantente encima,

en la tensión del agua

Atraparé los cielos, atraparé el cielo,

en la copa de mis manos todo lo que refleje, para ti

He de darte todo lo que yo pueda ver

Todo lo que conozco tú has de tenerlo

Retorno mil veces más de todo lo que tú das

Quiero darte de los lagos, quiero darte de los mares,

el reflejo de todos los cielos,

quiero dártelos cada día

Te traeré la aurora de los cielos

y cuando el crepúsculo arda,

te traeré el ocre dorado

¡Es tuyo!

Del vellón de oro en el sol,

te daré el hilo que yo he trenzado

Recogeré mil diamantes en la ola, su ola,

los niños del espejo

Desde tu interior has capturado mil estrellas

en el espejo del lago

Y todo lo que guardas con tu corazón,

resplandecerás como un destello en el agua

Quiero caminar a tu lado en los bosques más oscuros,

en los más resplandecientes médanos

y recolectar los cielos, en la tierra

Tú has de tener todo lo que yo poseo,

todo lo que yo veo, todo lo que yo conozco

Tú has de tenerlo todo, retorno mil veces más

de todo lo que tú das

Tjärn

Catching reflections for you

Translation Alex Ilea

When I go to my lake – I shall fill my hands for you with reflections of resplendent water. In my hand I shall gather stars and little skies for you.

I’ll weave my fingers into water, a mirror of the forest sky for you. I gather water, I gather skies as a reflection for you, floating in the tension of water.

I’ll catch the heavens, I’ll catch the sky, in the cup of my hand everything that it reflects, for you. I must give you everything I can see, Everything that I know must be yours, giving back a thousandfold of everything you’ve given.

I want to give you the lakes, I want to give you the seas, the reflections of all the heavens, I want to give them to you daily.

I will bring you the dawn of the heavens when twilight is on fire, I will bring you the golden ochre. It is yours!

From the sun’s yarn of gold shall I give you the thread that I twined, gathering thousands of diamonds in the wave, your wave, the children of the mirror.

From within you are captured a thousand stars in the mirror of the lake and all that you guard with your heart will shine like a flash in the water.

I want to walk by your side in the darkest forests, on the brightest of meadows and gather the heavens on earth.

You must have everything I own, everything I see, everything I know.

You must have all this, a thousandfold of everything you’ve given.

Kärleksvisa från skogen

Malin Skinnar video creator, storyteller and visual artist

Svedjeklockarens tårsådd

Paper cut art Malin Skinnar

Svedjebrukaren

Paper cut poetry.

Paper cut poetry Malin Skinnar

Jag hörde om natten en man som sådde sina tårar. 

Papercut art Malin Skinnar

– Först slog han furor till marken, fällde dem vid foten och lät elden sveda stubb och knölrusk. Sen rev han barr och kottar med nagelplogen och gick till staden för att handla. Men inget höfrö stod att finna och rågkornen stod högt i kurs så även för den rike.

      – Till tummen, sa han, bara frön som fyller den högra läderhandskens svarta tumme. Men ingen ville byta gull mot gubbens mög. Varken väktad kol eller spunnen ängsull dög.

Så fann han ingen annan råd än sorgesådd.

Han fångade sina tankars vånda och lät dem skölja hela brändan.  Han begrät tuvor, skrevor, stenar o bumlingar.  Ja, hela skogen och varenda liten avkrok mellan stad o täppa lät han sköljas av våndans tår.

Skymningen föll och han somnade som han stod. Månen klev in och viskade blånad över nejden. Mannen vred sig otåligt i sömnen men slut var hans krafter, hans mod och tro.

Det blev maj, sen juni och gryning med morgon. Det blev dag och ännu en natt men nu var det besynnerligt.

Papercut by Malin Skinnar
Papercut by Malin Skinnar

Underliga bävningar skakade jorden så att furor som aldrig svajat förr, nu slog av o an som vilt kastande stormrön.

Marken skakade. Ursinnigt ruskande som ett vidunder och mannen for så stark som han var, likt en vante i backen.

Inte skräckslagen som man kunnat tro men förundrad, kröp han till skydd i rotvältans famn.

Sen blev det tyst. Ja, det blev stilla. Det var som osagt allt som hänt och plötsligt hördes klockor klämta ur tassemarken.

Hela brändan, vallen och slåtterängen sjöng som himmelrike!

– Små, små pinglande klockor hängde från skira stänglar så långt ögat kunde se.  Ja så långt som örat kunde höra.  Längre än han nånsin vandrat. Bortom ostan förbi sönder och upp mot nordan.

Ljudet rungade i väst o där var det så många klockor att solens knappt fick plats med sina strålars skira kvällsdans.

paper cut art Malin Skinnar

Varenda tuva tycktes darra.

Det klingande, dallrade, dinglade o ringde.

Hela askemarken sjöd av buktande klockareknoppar.

En åker av det mest sällsamma utsäde spirade. Små groddar av hopp sköt undan knoterot och satetyg – sökandes sitt ljus för att klämta.

Det var tårefröna..

Tårefröna som alltid slår rot när inget annat finns än bön om barmhärtighet…

De som växer när människan är sitt allt – i sitt ensammaste fång av tårar … i sitt innersta gryt på sin yttersta kant.

Förundrad stirrade mannen på sin skog… Ur var tuva trängde hjässan av en mässingsklocka  fram o i alla stubbklykor satt en mäktig järnkläpp fastkilad.

Det var som skimmer bland kåltistel o brudborst, klingande likt domkyrkans vackraste koral.

I ur o mången skur vaktade mannen sin brända och på den tredje månen slog han sin skörd av himmelska klockor.  Under kråkris fann han  kläppars slagkulor och på brändans yttermark hela järnkrampor.

Gläntan buktade av böljande,  grönskimrande, gyllene mässingsklockor.

            – En skörd av nåd.

Paper cut poem, Malin Skinnar
Bird, paper cut, Malin Skinnar
Storyteller and artist Malin Skinnar

Färdig gick han till marknaden, drog lasset själv.

Slet  över kärr och bråtbygd.

Drog genom mörkerdal och vätteskog – lastad till tänderna av sin sorgeskörd.

Så kom det sig så att där varken fanns biskopar, baroner eller en enda vällingklockebonde som kunde avstå mannens klämtande ängsklockor.

Till och med kregen fick en skälla från hans skog att bära om halsen.

Och hans tårars gull sjöng vida omkring. Samlade människan till andakt för att ringa ut de döda in de födda. Klingade bort det onda o kallade boskapen till herden.  Lockarklockor för välling och vila, beredskap och fred.

I skogen bugade sig så mannen över brändan ömsint tacksam för de himmelska tårars barmhäriga utsäde.

Sen den dagen sår han sina tårar, så fort de finns att falla. Och livet återfår så den vackraste klangen – från själens skimrande skuggspel.

Paper cut art Malin Skinnar

Berättelse klippt i papper om natten av Malin Skinnar. Orden hörda ur intet… eller alltet.

Paper cut storytelling, Malin Skinnar

Se filmen om Svedjefinnar från Nordiska Museet ur Finnskogens svedjebruk.

Sverige är Finskt; en berättelse från Sveriges Radio om skogsfinnarna, finskan i Sverige, skattefrist och nybyggare i skogarna.

Work in progress, art bu Malin Skinnar
Malin Skinnar video creator, storyteller and visual artist

Avskaffa skrock och skräck

Malin Skinnar, studio, south sweden

Gå sin egen väg och bygga ateljé i tassemarken

Malin Skinnar, studio, south sweden

Återerövra natten – mina råd

En dag valde jag att leva. Det var år 2003.  Jag flyttade ut på landet, in under stjärnorna till en egen härd som var guld värd. Ett hemman med lång grusväg och 15 km till butiken. Det var i december och fickorna fyllda av sten. Det var en stor investering. Ett enormt projekt. Och mitt modigaste beslut.

Jag sökte ron under stjärnorna med stillhetens nyanser. Där var så fridfullt  att man kunde luta sig mot tystnaden. Närmsta grannar och faktiskt enda grannar bodde 500 meter bort. Sen bara underskön skog och en hare. Stenarna i fickan hade jag ifall banditer, bovar och galna tomtar skulle komma.

Mysigt i huset

Vuxenstrunt

Jag hade innan flytten insett att natten är det vackraste jag sett. Men jag var rädd förstås. Skräckslagen av allt fuffens vi vuxna berättar för varandra. Huset låg mitt i naturen långt från allt. Med jag ville vara i skogens famn.

Jag avskaffade omgående kvällspress o suggestiv tv. Rensade bort allt som släpar en genom skrämsel och onödig livsdramatik.  Jag sa åt obetänksamma vänner att lämna spökstrunt långt ifrån mitt hem.

En dag beslutades att det skulle bli vindkraftexloaterad skog runt de små torpen.

Jag byggde hus och möbler med hjälp av min far som lärde mig massor

När vänner kom med tvångsmässigt betonade tankar om mörkerfara och andar fick de istället gå ut barfota i svarta natten och bära korgar med doftande nyhuggen ved från vedboden. Nakna fötter bland löv och daggtuvor. Mjuka mullvadshögar och tuvor.

De fick lyssna till hur stormen och knakande trappen. Elda i spisen och se skuggor röra sig över väggen. Naturens undersköna skuggspel. Sova på långsoffan utan gardin och möta gryningen med vaken blick.

Malins snickrade bord

Lyckohem

Jag såg deras vånda och en del fnittrade hysteriskt om filmer de sett, yxor som slungats och historier de hört som fick nackhåren att darra. Men jag såg även deras glädje. Lusten att utforska mörkret då de slappna av och avstod lyxen att vara stadsfeg.

De såg ut som jag gjorde första tiden.  Gick ut bland stickor och strån och lyfte sin blick mot himmelen. Stilla i nattens mjuka rymd. Saliga över alltet.Fast besluten om att jag ville bebo klotet jag var satt till att bebo, valde jag att återerövra natten.  Deckarperversiteter och annat oknytt fick inte rum.

Matgrupp runt barbänken

Jag kunde bullra och slipa natten lång – ingen hörde – ingen stördes

Jag ville  göra stunden på jorden till min egen och tog över vardagsvärldens betraktelser från pådyvlad rädsla. Nyheter tog jag in via läst media och seriös radio.

Efter ett halvår var jag avvand vid vuxnas ekivoka lust att förknippa ensam med svag och mörker med magi. Jag bebodde min täppa och levde lycklig alla mina dar. Gav mig ut på jorden, kunnig och vaksam. Men aldrig mer ängslig.

Konstnären Malin Skinnars skulpturatelje

Jag bodde i Dalkulla Ängalängas famn till 2014

Jag ville bo med pinnar och kossor och kura skymning framför brasan.  I elva år bodde jag vid skogens slut utan grannar nära med den stora väldiga oändligt undersköna stjärnhimlen som en kupa över taket.

Men där hände inget av allt det folk matar sig fulla med via skräcklänkar och töntiga löp. Endast en fladdermus, några koltrastar och en hare hälsade på. Några vildsvin, en bäbis och en fårskock.

Teckningar målas i stugan

Det var ett aktivt val

Det knakade och tjöt, knirrade och brakade i huset då vinterstormen slet i taktiljor och bjälkelag.  Och när det blixtrade så man for in i väggen av tordönskrafter.

Jag råder alla som drömmer om annat än stan men vattnar ängslan med deckare att istället avskaffa skrock och skräck och krama kossor i flock. Då blir det bra medan man ändå lever.

Natt i ateljehusets verkstad.

Utanför hördes korna idissla om natten. Så himla fint.

Dalkullas alla möbler designade av Malin Skinnar

Mina bästa tips för att välja frihet

Jag råder alla som drömmer om annat än stan att sluta vattnar ängslan med deckare.  Avskaffa skrock och skräck och krama kossor i flock. Då blir det bra medan man ändå lever. Tids nog får vi blunda ändå.

Så hur blir man av med sin mörkrädsla? Man bestämmer sig för att leva och utforska livet istället för att fokusera på det som ändå inte finns. Verkligehen är vackrare än drömmen. Sanning starkare än fantasin.

Illustration varg och kurbits Malin Skinnar

Litet hus vid skogens slut under tindrande stjärnor.

Utanför hördes korna idissla om natten. Så himla fint.

Malin Skinnar www.malinstoryteller.com

Tyresta urskog

Vandringsbarn på stig i Tyresta Nationalpark utanför Stockholm

vandra över stockar och stenar med gullunge Tyresta Urskog är en plats där rötter viskar sagor. Där marken är så stillsam att man liksom vill lägga sig ned och pussa henne. Strax utanför Stockholms City kan man ta bussen rakt ut till en väldig urskog. Bussen går flera gånger om dagen från Gullmarsplan. Ett dagsäventyr […]

NÄR VÅRFLICKAN KOM TILL SKOGEN

hon landade med värmen

Idag visar vi bilder från filmen vi gör i skogen. Klar om en vecka!

Om man ser skägglav röra sig bland grenar kan en älva passerat.