Inlägg

Avskaffa skrock och skräck

Målar i mitt hus framför brasan

TYRESTA URSKOG

Vandringsbarn på stig i Tyresta Nationalpark utanför Stockholm

vandra över stockar och stenar med gullunge

Tyresta Urskog är en plats där rötter viskar sagor. Där marken är så stillsam att man liksom vill lägga sig ned och pussa henne. Strax utanför Stockholms City kan man ta bussen rakt ut till en väldig urskog. Bussen går flera gånger om dagen från Gullmarsplan. Ett dagsäventyr för alla barn. Idag upptäcksfärd Södertörns hemliga mossar och hällemarker.

barn i skog

Vi rusar in i henne. Kastar oss över bäckar och skrattar med några fåglar. Det är tyst. Skogsvarmt och stilla. Runt skogen blåser det. Men inte i hennes yviga mage.

Mossen med träd o klippor

Vid mossen doftar det underbart. Lite brunmjukt kommer vi fram till och testar gungflyet. Solen strilar in genom de höga granarna. En kotte dimper ned framför oss. Båda ville gärna ha den i huvudet.

En värld full av möjligheter.

Med käppen stöttar vi oss på branten. Vi kular allt vi orkar. Ropar bort eventuella kultingar som trycker i snåren. Fötter blöta av ljummen mosse. Skrattande springer vi och blundfaller i det mjuka.

Urskogsspaning med barn.

Om man lyssnar noga bubblar marken. En fågel landar intill oss och berättar att hon väntar barn. Vi tror det blir femlingar och döper dem till Fnatte, Kalle, Putte, Krok och Göran, käkar äpple och vandrar vidare.

Allt måste lyftas, plockas och vidröras.

På marken ligger allt man behöver samla. Stickor och strån, kottar och barr. En liten glänta blir lekplats. Vi övar vilse och kramar träd. Alla furor får sig ett namn. Mormor, Morfar och kusinernas. De som tilltalas blir levande och visar oss vägen nästa gång. Eller om vi mot förmodan kommer vilse. Alltid bra att vara polare med hundra stammar. Stora famnar och skydd mot natten.

Barn på vandring i skog

– Här har jag gått förut, ropar min vägvisare. Glatt pekar hon ut en rad med kottar tvärs över stigen. – Ett tecken om nån letar efter mig! Sen ber hon mig lägga en rad strax invid hennes. Det blir vackra mönster efter många promenader. På ett ställe slänger vi alltid en gren och viskar en hemlighet.

Alla barn borde få kravla runt i en skog.

Stockar vi passerar är alltid någon. Vi kravlar över Gammelmormor Alice raket. Hittar myror under barken och och lägger oss raklånga på kommandobryggan. – Hemväg i sikte!

Detta är äkta vildmark trots tätortens närhet. Tyresta Urskog består av ett virrvarr av rotvältor, mossar och multnande träd. Tallarna är ringelkrumma och sträcker sig mot skyn med stora, vackra kronor. Den äldsta tros vara 500 år gammal. I sprickdalarna mellan torra hällemarker står 30 meter höga granar. En är bruten splittrad av blixten. Det är nästan magiskt tyst här inne. Som att simma under vatten i sjögräs. Vi njuter av tuvor och mossa. Hoppar från sten till sten och hittar ett rävgryt. Smyger vidare och låter dem vara ifall, ifall hon just fått ungar. På marken en fjäder. Kan det vara tjäderns måntro?

Färgerna i skogen är underbara. Mossan doftar.

Det bubblar, sjuder och porlar. Vi leker älg och käkar granskott. En hackspett susar förbi fast det kan ha varit en älva. Hon bar nämligen slöja.

Barn hoppar över rötter

Man kommer in från många håll. Lättast från Tyresta Naturrum dit bussar går från Gullmarsplan i Stockholm. Annars bär alla vägar till denna undersköna, urålderliga planet på Södertörn. Klippigt brant och kantigt beskyddad från decennier av exploatering ligger hon som en stor fager mö med rumpan buktande mot skärgården. För den som inte vill ut på kompassvandring finns en markerad barnvagnsslinga på 5 km där även rullstol är lätt att ta sig fram med. Se mer på Tyresta Nationalparks hemsida. TRYCK HÄR

NÄR VÅRFLICKAN KOM TILL SKOGEN

hon landade med värmen

Idag visar vi bilder från filmen vi gör i skogen. Klar om en vecka!

Om man ser skägglav röra sig bland grenar kan en älva passerat.